Efterbehandling

Syftet med efterbehandling är framförallt att förbättra avskiljningen av smittämnen och kväve, samt att minska risken att människor och djur kommer i kontakt med behandlat avloppsvatten. Kontaktrisken kan minskas genom att flytta utsläppspunkten till ett lämpligt ställe. Hur efterbehandlingen bör och kan utformas bestäms framförallt av platsens förutsättningar, men också av vilken behandling som vattnet genomgått innan efterbehandlingen.

De avloppskomponenter för efterbehandling som beskrivs här (se längre ner på sidan till vänster) baseras på naturnära robusta tekniker som kräver lite skötsel.

Utöver dessa finns det ett antal mer tekniska metoder som idag främst används vid efterbehandling av avloppsvatten från ett minireningsverk. Exempel på sådana tekniker är membranfiltrering, UV-ljus, fosforfilter och ozonbehandling. Lite mer om dessa finns att läsa i rapporten Efterbehandling efter minireningsverk. Du kan även kontakta tillverkaren av minireningsverket.

 

I en behandlingsanläggning renas vattnet med avseende på smittämnen, syreförbrukande ämnen (BOD), och näringsämnen såsom fosfor (P) och kväve (N).  
Infiltration och markbädd är ännu de vanligaste systemen för avloppsbehandling för enskilda avlopp i Sverige. På senare tid har en mängd andra tekniker utvecklats, samtidigt som filtertekniken också förbättrats. I områden där höga krav ställs på avloppsbehandling, ger en traditionell infiltration eller markbädd inte tillräckligt bra rening. Här måste man komplettera anläggningen på något sätt alternativt välja en annan teknik.

Läs mer på avloppsguiden

Biofilterdike
Resorptionsdike
Översilning
Våtmark/damm
Bevattning
Rotzonsanläggning

Att ladda ner

Efterbehandling efter minireningsverk,
KC rapport 2011:2
(pdf)
Handbok om växtbaserade avloppsanläggningar (på danska)
(pdf)
PM om växtbaserade avloppsanläggningar från Hörby kommun (pdf)

Sök Företag/Produkt

Sök Entreprenörer/Konsulter
Sök Labb/Analystjänster
Sök Produkter
Sök Fritext

avloppsguiden_sok.jpg Diskussionsforum