|
Aerob
|
Syrerik
|
|
Aktivt slam
|
Biologiskt slam för rening av avloppsvatten bestående av bakterier och andra mikroorganismer som bryter ned avloppsvattnets innehåll av organiskt material vid tillgång på syre.
|
|
Ammonium
|
Kväveförening med kemisk beteckning NH4+
|
|
Anaerob
|
Syrefri
|
|
BDT-vatten
|
Bad-, Disk- och Tvättvatten från hushåll, även kallat gråvatten
|
|
Biofilm
|
Beteckning på det tunna skikt av mikroorganismer som finns i t.ex. markbäddar, infiltrationsanläggningar och kompaktfilter där den biologiska reningen äger rum. Även kallat biohud
|
|
Biologisk rening
|
Reduktion av syreförbrukande ämnen och eventuellt kväve med hjälp av mikroorganismer som finns i sandfilter, markbäddar, aktivt slam, biobäddar, etc.
|
|
Biologisk toalett
|
Toalett med behållare där avföring och eventuellt annat organiskt avfall komposteras
|
|
Blandat avloppsvatten
|
Avloppsvatten från hushåll som innehåller både klosett- och BDT-vatten
|
|
BOD
|
Biokemisk syreförbrukning, parameter som anger vattnets innehåll av syreförbrukande organiskt material
|
|
Dagvatten
|
Regn och smältvatten som inte infiltrerar grundvatten eller tas upp av vegetation, utan istället rinner av från hårdgjorda ytor såsom tak, vägar och parkeringsplatser
|
|
Denitrifikation
|
Bakteriell omvandling av nitratkväve (NO3-) till luftkväve (N2)
|
|
Dräneringsvatten
|
Vatten som samlas upp under markytan och leds bort, t.ex. vid dränering av husgrunder
|
|
Dubbelspolad toalett
|
Urinsorterande toalett som spolar både urin och avföring med vatten
|
|
Enkelspolad toalett
|
Urinsorterande toalett som endast spolar urin med vatten. Avföringen går direkt till ett uppsamlingskärl för latrin.
|
|
Enskilt avlopp
|
Avloppsanläggning utanför kommunalt VA-område. Oftast för ett hushåll, men kan också behandla avlopp från en grupp av hushåll.
|
|
Eutrofiering
|
Tillförsel av näringsämnen (främst kväve och fosfor) till ett vattendrag, likställs ofta med övergödning
|
|
Extremt snålspolad toalett
|
Toalett som förbrukar mindre än 1 liter vatten per spolning
|
|
Fosfor
|
Växtnäringsämne, kemisk beteckning P
|
|
Fosforbindande material
|
Material med god fosforinbindningskapacitet. Ofta kalkhaltiga, t.ex. Filtralie.
|
|
Fördelningsbrunn
|
Brunn som fördelar avloppsvattnet jämnt över alla spridningsledningar, vilket krävs om fler än en spridningsledning används
|
|
Förfällning
|
När kemisk fällning inklusive sedimentering av utfälld fosfor sker före den biologiska behandlingen
|
|
Geohydrologisk undersökning
|
Undersökning av grundvattenförhållanden, t.ex. avståndet till grundvattnet från markytan
|
|
Gråvatten
|
Annan benämning på BDT-vatten
|
|
Hybridtoalett
|
Toalett där avfallet spolas bort med vatten till en behållare för biologisk nedbrytning
|
|
Hygienisering
|
Process där sjukdomsframkallande mikroorganismer avdödas så att ingen risk för smittspridning förekommer
|
|
Infiltration
|
Rening av avloppsvattnet genom att det rinner genom naturliga jordlager och diffust sprids via marken till grundvattnet
|
|
Kalium
|
Ett växtnäringsämne, kemisk beteckning K
|
|
Kemisk fällning
|
Tillsats av fällningskemikalie som bildar en svårlöslig kemisk förening med fosfat i avloppsvattnet
|
|
Klosettvatten
|
Avloppsvattnet från toaletten, det vill säga urin, avföring, toalettpapper och spolvatten
|
|
Kompaktfilter
|
Prefabricerat filter för biologisk behandling av avloppsvatten. Ibland inneslutna i box eller byggda med tätskikt i botten
|
|
Kornfördelnings-diagram
|
Resultat från texturanalys
|
|
Kretslopp
|
Återföring av avloppets närsalter till odlad mark
|
|
Kväve
|
Ett växtnäringsämne, kemisk beteckning N
|
|
Markbädd
|
Rening av avloppsvattnet genom filtrering genom sand och jordlager, vattnet samlas sedan upp och leds ytligt ut till ett dike, en å, en sjö eller till havet
|
|
Minireningsverk
|
Prefabricerad anläggning som bygger på nedskalad teknik från stora reningsverk.ofta mekanisk, biologisk och kemisk rening, ibland bara biologisk eller bara kemisk rening.
|
|
Mulltoalett
|
Liten biologisk toalett där avfallet samlas i en mindre behållare under toaletten, kräver vanligtvis placering i uppvärmt utrymme och elanslutning
|
|
Multrum
|
Biologisk toalett där avfallet samlas i en stor behållare under toaletten där det bryts ned biologiskt, systemet kan även ta hand om det komposterbara hushållsavfallet
|
|
Miljöbalken
|
Sveriges samlade miljölagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 1999
|
|
Nitrat
|
Kväveförening med kemisk beteckning NO3- som bildas genom oxidation av ammonium
|
|
Nitrifikation
|
Bakteriell omvandling av ammoniumkväve (NH4+) till nitratkväve (NO3-) som sker i luftade (syrerika) miljöer
|
|
Norsk Leca
|
Poröst filtermaterial som binder in fosfor
|
|
Närsalter
|
Växtnäringsämnen såsom fosfor, kväve och kalium
|
|
PBL
|
Plan- och bygglagen
|
|
Pe
|
Personekivalent. Med en personekivalent menas den mängd BOD som motsvarar det genomsnittliga dagliga BOD-utsläppet per person. En Pe motsvarar 70 g BOD7/dygn.
|
|
pH
|
Mått på vattnets surhetsgrad
|
|
Recipient
|
Sjö, vattendrag eller havsvik dit avloppsvattnet släpps. Även grundvattnet kan vara recipient
|
|
Resorption
|
Reningsteknik där vattnet släpps ut i ett grunt bevuxet dike som är tätt i botten. Reningen består dels i att avloppsvattnet dunstar till luften, dels i att organiskt material fastläggs och bryts ned biologiskt.
|
|
SBR
|
Satsvis biologisk rening (ursprungligen från engelskan: Sequencing Batch Reactor)av avloppsvattnet, t.ex. i ett minireningsverk
|
| Septitank |
Se Sluten tank. |
|
Siktkurva
|
Resultat från texturanalys, kallas också kornfördelningsdiagram
|
|
Situationsplan
|
Översiktlig karta eller skiss över tomten och den planerade anläggningen där också t.ex. dricksvattenbrunnar, fastighetsgränser och tillfartsvägar finns utritade
|
|
Slam
|
Fasta partiklar och fett som avskiljts från avloppsvattnet
|
|
Slamavskiljare
|
Behållare där fasta partiklar och fett avskiljs från avloppsvattnet
|
|
Sluten tank
|
Tank som samlar upp klosettvatten, ansluts helst bara till extremt snålspolande toaletter.
|
|
Snålspolad toalett
|
Toalett som använder en mindre volym vatten för spolning än vanliga toaletter. Vanligen dinna liten spolning (2 l) och stor spolning (4 l). Se även extremt snålspolad toalett
|
|
Spillvatten
|
Samlingsnamn för allt avloppsvatten i ett hushåll
|
|
SS
|
Suspenderade substanser, dvs. partiklar i avloppsvattnet
|
|
Stenkista
|
Mycket enkel infiltrationsanläggning där infiltration sker okontrollerat vilket leder till otillräcklig rening. Får endast användas för dagvatten.
|
|
Svartvatten
|
Annan benämning på klosettvatten
|
|
Syreförbrukande ämnen
|
Organiska ämnen i avloppsvatten som förbrukar syre när de bryts ned och därför kan ge upphov till syrebrist i vattendrag
|
|
Tensider
|
Kemiska föreningar (t.ex. i disk- och tvättmedel) som sänker ytspänningen för vatten, vilket gör att vattnet kan ta sig in i och väta t.ex. textilier och fläckar.
|
| Texturanalys |
Undersökning då ett jordprov siktas för att bestämma kornstorleken |
|
Tilloppsledning
|
Ledning som sammanför allt avloppsvatten i hushållet
|
|
Trekammarbrunn
|
Slamavskiljare där vattnet passerar genom tre kammare
|
|
TS
|
Torr substans, anges ofta i procent av total vikt alt. volym
|
|
Tvåkammarbrunn
|
Slamavskiljare där vattnet passerar genom två kammare
|
|
Urinavlastat avloppsvatten
|
Avloppsvatten från hushåll med urinsortering i dubbelspolad urinsorterande toalett, dvs. BDT-vatten och fekalier + spolvatten.
|
|
Urinsortering
|
Avskiljning av urin från avföring i toaletten
|
|
Vakuumtoalett
|
Toalett där vatten inte används för att transportera avfallet utan endast för att skölja skålen, undertryck i ledningarna skapas med hjälp av vakuumpumpar, ejektorer eller blåsmaskiner
|
|
Vattentäkt
|
Vattendrag (även grundvatten) som används som råvatten för dricksvattenframställning
|
|
Övergödning
|
För hög tillförsel av näringsämnen (främst fosfor och kväve) till ett vattendrag, vilket leder till problem såsom algblomning och syrebrist.
|