Behandlingen i en våtmark bygger på att bakterier, alger, svampar och andra mikroorganismer bryter ner organiska ämnen och tar upp närsalter. Växterna bidrar till reduktionen genom att ta upp närsalter för sin tillväxt, bilda en stor yta för bakterier och alger att växa på och förhindra att sedimenterat slam virvlar upp och följer med utgående vatten.

Det är i princip möjligt att klara hela behandlingen av blandat avloppsvatten alternativt restavlopp/BDT-vatten i en serie våtmarker, men det stora ytbehovet, hygieniska aspekter och skötselbehov gör att det i normalfallet är fördelaktigast att använda våtmarken för efterbehandling.

Installation
Ytbehovet är ca 5- 20 m2/person beroende på föregående behandling. För bästa funktion utformas våtmarken som en grund damm, ca 0,1-0,4 m djup, som planteras/täcks med växter. Våtmarken görs långsmal, med in- och utlopp i vardera änden. In- och utloppen utformas så att vattnet fördelas över hela ytan.

Om utsläpp till grundvatten ska undvikas kan ett tätskikt i botten behövas, om inte våtmarken läggs på lermark. Utan tätskikt tätas botten av sediment efter en tids drift.

En våtmark som används som efterbehandling efter minireningsverk placeras lämpligen på tillräckligt avstånd från bostadshus, eftersom helt orenat avloppsvatten riskerar att gå ut i våtmarken vid ett eventuellt driftstopp i minireningsverket.

Av säkerhetsskäl stängslas våtmarken/dammen i normalfallet in med ett enkelt staket. Stängslet syftar framförallt till att hindra små barn från att falla i vattnet, men även för att förhindra ev smittspridning.

Reduktion 
Reduktionen i våtmarken beror till stor del på uppehållstiden, och varierar därför med våtmarkens storlek. Avskiljningen kan vara så hög som 50- 95 % av syreförbrukande ämnen (BOD), 60- 95 % av fosfor och 50 – 95 % av kväve. Vid överbelastning minskar dock reduktionen kraftigt, framförallt av fosfor.

Näringsämnen kommer att lagras upp i form av sediment och vegetation i våtmarken. Dessa kan återföras till kretsloppet efter rensning av våtmarken.

Om översilningen  föregås av behandling med god smittämnesreduktion, t.ex. markbädd, är risken för smittspridning mycket liten.

Skötsel
Våtmarker för efterbehandling är i allmänhet robusta anläggningar med litet skötselbehov. Rensning av upplagrat sedimenterat slam och växter krävs i intervall om 4-20 år beroende på belastning. För att underlätta skötseln utformas våtmarken så att rensning kan utföras maskinellt. Slam och växtdelar som rensas bort kan komposteras och användas som jordförbättringsmedel.

Läs mer på avloppsguiden

Efterbehandling  

Att ladda ner

Handbok om växtbaserade avloppsanläggningar (på danska) (pdf) 

Sök Företag/Produkt

Sök Entreprenörer/Konsulter
Sök Labb/Analystjänster
Sök Produkter
Sök Fritext
Sök Diplomerade entreprenörer