Vanliga frågor och svar

1. Vilken avloppslösning ska jag välja?
Det finns många olika tekniska lösningar för enskilda avlopp. Tänk på att det är miljö- och hälsoskyddskontoret i din kommun (eller motsvarande) som avgör vilka tekniker som accepteras där du bor.
Läs mer om vilken teknik som passar dina förutsättningar
Läs mer på avloppsteknik-sidorna 

2. Vem kan hjälpa mig?
Miljö- och hälsoskyddskontoret (eller motsvarande) i din kommun ger information om vilka regler som gäller för enskilda avloppsanläggningar och hur du ansöker om tillstånd. Men det ingår inte i kommunens uppgifter att välja avloppslösning eller att upprätta handlingar som krävs för din ansökan. Här på avloppsguiden.se beskrivs steg för steg hur du går tillväga. Om du behöver mer hjälp, vänd dig till en entreprenör eller konsult. Vid speciellt svåra förhållanden, t.ex. om du bor i ett område med svåra markförhållanden eller om det finns risk för förorening av vattentäkter, ska du anlita en konsult för en riskutvärdering.
Hitta en entreprenör/konsult

3. Vad kostar det att anlägga avlopp?
Det beror på vilken teknik som används och hur det ser ut på din tomt. I allmänhet ligger kostnaden mellan 70 000 – 100 000 kr. Men tänk på att det ofta är driftskostnaden som gör det dyrt i längden. Avloppsguiden avser återkomma med ungefärliga intervall för att ge en bättre fingervisning om vilka summor det kan röra sig om för att investera i ett nytt avloppssystem.
Läs mer på avloppsteknik-sidorna

I broschyren Marknadsöversikt – produkter för enskilda avlopp finns priser för många minireningsverk, toaletter etc. angivna.
Läs mer om marknadsöversikten

4. Vad ska jag tänka på när jag köper ett hus med enskilt avlopp?
Du som har ett enskilt avlopp ansvarar för att din avloppsanläggning uppfyller lagens krav, för att din avlopps-anläggning har tillstånd och för att anläggningen sköts och underhålls på ett bra sätt. När du köper ett hus med enskilt avlopp övertar du alltså ett stort ansvar för den avloppsanläggning som redan finns på plats. Det är därför viktigt att du tar reda på hur anläggningen ser ut, om den har tillstånd eller inte och hur den ska skötas. Be mäklaren hjälpa dig med detta. Mäklaren har skyldighet att informera dig om de anläggningar som hör till huset, inklusive vatten och avlopp. Tänk på att en avloppsanläggning som inte är godkänd måste åtgärdas, vilket kan innebära kostnader på 100 000 kr eller mer. Det är viktigt att du tar med detta i din kostnadskalkyl när du köper ett hus med enskilt avlopp.
Läs mer om att köpa hus med enskilt avlopp

5. Räcker en trekammarbrunn för att rena mitt avlopp?
Nej, enligt lagen behöver du ytterligare rening efter slamavskiljaren. En trekammarbrunn är en slamavskiljare för blandat avloppsvatten (det vill säga både WC- och bad-, disk- och tvättavlopp). Slamavskiljning är endast en förbehandling som krävs för att efterföljande rening ska fungera. Kontakta miljökontoret (eller motsvarande) i din kommun för att se vilka krav som ställs på den efterföljande reningen där du bor.

6. Hur vet jag om min avloppsanläggning är OK eller inte?
Det är miljönämnden i din kommun som avgör om ditt avlopp är godkänt eller inte. Du kan få en fingervisning genom att gå igenom punkterna i denna checklista.
 
Det finns även ett bildspel där du kan ställa diagnos på ditt avlopp.
Visa bildspelet (flash-format)
Visa bildspelet (pdf-format)

7. Hur vet jag vilken teknisk lösning jag bör välja?
Det är tomtens förutsättningar som bestämmer vilken avloppsanläggning du kan välja. I broschyren ”Enskilt avlopp – Vilken teknik passar dina förutsättningar?” får du tips om vilka lösningar som kan passa i olika situationer.
Läs mer om ”Enskilt avlopp – Vilken teknik passar dina förutsättningar?”

8. Vad innebär det att mitt avlopp inte har tillstånd?
Har du inget tillstånd för din avloppsanläggning är den olaglig. Om avloppet inte uppfyller lagens krav på rening är utsläpp från anläggningen förbjudet. Du måste sluta använda ditt avlopp eller söka tillstånd för en ny avloppsanläggning. Om du är osäker på om du har tillstånd eller inte, kontakta miljökontoret i din kommun.

9. Vad händer om jag anlägger ett avlopp utan tillstånd?
Om du anlägger en avloppsanläggning utan tillstånd alternativt anmälan kan du bli skyldig att betala en miljösanktionsavgift. Avgiften är 3000 kr (för anmälningspliktig anläggning, eller om du utan tillstånd anslutit en vattentoalett till befintlig anläggning utan tidigare vattentoalett) eller 5000 kr (för tillståndspliktig anläggning). Du måste ändå visa att anläggningen har den utformning och funktion som krävts om du sökt tillstånd innan den byggts. Om du inte kan visa att avloppsanläggningen uppfyller kra­ven kan du bli tvungen att bygga en ny anläggning eller flytta den befintliga.

10. Måste jag söka tillstånd för att byta slamavskiljare?
Nej, om du tar bort din gamla slamavskiljare och sätter dit en ny med samma funktion på samma plats behöver du inte söka tillstånd. Om du ändrar anläggningens plats eller funktion måste du däremot söka nytt tillstånd. Kontakta miljökontoret (eller motsvarande) i din kommun om du är osäker.

11. Måste jag söka tillstånd om jag ska gräva om min infiltration eller markbädd?
Du måste anmäla detta till miljökontoret (eller motsvarande) i din kommun. Om du lägger anläggningen på en ny plats måste du söka nytt tillstånd. Kontakta din kommun för mer information.

12. Vad ska ingå i en tillståndsansökan?
Exakt vad som ska ingå i en tillståndsansökan varierar från kommun till kommun, så kontakta alltid miljökontoret för information. Om viktig information saknas får inte miljökontoret fatta beslut, utan måste istället begära in kompletteringar. Du sparar alltså tid genom att skicka in en så komplett ansökan som möjligt. I en anmälan be­hövs i princip samma uppgifter som i en tillståndsansökan.
Läs mer om tillståndsansökan

13. Kan jag byta ut min torrtoa till en vattentoalett?
Om du vill koppla en vattentoalett till din befintliga anläggning för bad-, disk- och tvättvatten krävs tillstånd från miljökon­toret. Eftersom toalettavloppet innehåller mycket mer föroreningar än bad-, disk- och tvättvattnet måste du ofta uppgradera den befintliga avloppsanläggningen om du byter till vattentoalett. Kontakta miljökontoret (eller motsvarande) i din kommun.

14. Vad får jag göra på min tomt?
Det är miljö- och hälsoskyddsnämnden (eller motsvarande) i din kommun som avgör vilka krav som ska ställas på din avloppsanläggning. Du måste alltid söka tillstånd hos din kommun för enskild avloppsanläggning med ansluten vattentoalett. För enskild avloppsanläggning utan vattentoalett behövs ofta inget tillstånd, men du måste göra en skriftlig anmälan till kommunen. Kontakta miljökontoret (eller motsvarande) i din kommun för att se vad som gäller där du bor.

15. Varför ställer olika kommuner olika krav på avloppsanläggningar?
De lokala förutsättningarna avgör vilka krav som ställs på avloppsanläggningar. I tättbefolkade områden eller områden med känsliga sjöar och vattendrag blir kraven på rening högre. I glest befolkade områden med mindre känsliga vattendrag ställs inte lika hårda krav. Förutsättningarna kan också variera inom en och samma kommun.

16. Var på tomten bör mitt avlopp ligga?
Avloppsanläggningen ska placeras på ett så lämpligt ställe som möjligt med hänsyn till bl.a. vattendrag och grundvatten, närliggande dricksvattenbrunnar, bergvärmeanlägg­ningar och andra enskilda avlopp, närliggande badplatser och andra känsliga miljöer och olika geologiska förutsättningar.
Läs mer om var avloppsanläggningen ska ligga

17. Kan jag lägga infiltrationen/markbädden på en åker?
Det kan man göra, men man ska inte köra över bädden med tunga maskiner för då packas jorden så att funktionen förstörs. Marken där infiltrationen/markbädden ligger kan därför inte brukas.

18. När ska provgrop grävas?
Om du tänker anlägga infiltration eller markbädd ska en provgrop grävas.
Läs mer om provgrop

19. Varför behövs provgropen?
Om du ska infiltrera vatten i marken behöver du veta hur långt ner det är till grundvattenyta eller berg. Dessutom kan man se vad det är för jordart. Olika jordarter är olika genomsläppliga för avloppsvatten.
Läs mer om provgrop

20. Vilka minireningsverk är godkända?
Det finns ingen enhetlig testning eller godkännande av minireningsverk. Verken bör ha genomgått en prövning enligt EU-standarden eller någon annan någon oberoende instans och ska uppfylla de reningskrav som ställs i Naturvårdsverkets allmänna råd. Miljökontoret (eller motsvarande) i din kommun gör en bedömning av reningsverket när ansökan kommit in. I broschyren Marknadsöversikt – produkter för enskilt avlopp finns information om många olika minireningsverk.
Läs mer om marknadsöversikten 

21. Vilket ansvar har myndigheterna?
Miljönämnden i din kommun är tillstånds- och tillsynsmyndighet för enskilda avlopp. Tjänstemännen på miljökontoret ansvarar för handläggningen av avloppsärenden, och det är dem du ska vända dig till när du ska anlägga eller åtgärda din avloppsanläggning. Miljökontoret ska inte ge förslag på vilken anläggning du ska ha, deras uppgift är att granska din ansökan och ge råd och vägledning.
Läs mer om vem som ansvarar för vad

22. Vilket ansvar har jag för mitt enskilda avlopp?
Du som äger en fastighet med ett enskilt avlopp räknas som verksamhetsutövare enligt lagen och är därför ansvarig för att söka tillstånd (alternativt anmäla) innan du byg­ger din anläggning, och för att anläggningen sedan byggs enligt beslutet. Du ska också sköta och underhålla din anläggning, samt löpande kontrollera att den fungerar. Du ansvarar för att anlita någon sakkunnig för att anlägga ditt avlopp. Sakkunnig är den som genom utbildning, yrkeserfarenhet eller på annat sätt fått tillräckliga kun­skaper att anlägga avlopp.
Läs mer om vem som ansvarar för vad

23. Vilket ansvar har entreprenören eller teknikleverantören?
Det är du som är fastighetsägare som har ansvaret att se till att ditt avlopp uppfyl­ler lagens krav. Den entreprenör som du anlitar för att anlägga ditt avlopp har ansvar gentemot dig att utföra arbetet på ett fackmässigt sätt och att tillvarata dina intres­sen. Den teknikleverantör som säljer en avloppsprodukt till dig har bl.a. ansvar för att produkten överensstämmer med den beskrivning du fick innan du köpte den och att instruktioner för installation, drift och underhåll medföljer.
Läs mer om vem som ansvarar för vad
Läs mer om vad du ska tänka på när du anlitar en entreprenör. 

24. Vad är ett enskilt avlopp?
Det finns ingen exakt juridisk definition av enskilda avlopp, men vanligen menar man avloppsanläggningar som inte är anslutna till det kommunala avloppsnätet, och som behandlar avlopp från ett till fem hushåll. Samma regler gäller för avloppsanläggning­ar för upp till 200 personer. Enskilt avlopp kräver tillstånd från eller skriftlig anmälan till miljökontoret i din kommun.

25. Vad är skillnaden mellan kommunalt och enskilt avlopp?
Kommunen är skyldig att ansvara för vatten och avlopp när detta av hälso- eller miljö­skäl måste lösas i ett större sammanhang. Kommunen upprättar verksamhetsområden som visar inom vilka geografiska områden kommunen ansvarar för vatten och avlopp. Kommunalt vatten och avlopp finansieras främst genom taxor, dvs. de som är anslutna till systemet betalar dels en anslutningsavgift och dels en brukningsavgift. Utanför det kommunala verksamhetsområdet ansvarar de boende själva för sin avloppshantering.
Läs mer om kommunalt avlopp jämfört med enskilt avlopp

26. Vad är ett kretsloppsanpassat avlopp?
Kretsloppsanpassade avloppslösningar gör det möjligt att återföra näringsämnen (framförallt kväve och fosfor) till odlad mark. Avloppet från toaletten, urin och avföring, innehåller en stor mängd kväve och fosfor som kan ersätta handelsgödsel i lantbruket eller på din egen tomt. Idag finns det metoder som möjliggör återföring av näring från avlopp till odling på ett hygieniskt säkert sätt.
Läs mer om att ta hand urin, latrin och slam på sin egen tomt

27. Får jag gödsla med urin i min egen trädgård?
Det beror på var du bor. Olika regler gäller i olika kommuner, så du bör höra av dig till din kommun och fråga vad som gäller. När en kommun ger tillstånd att använda urinen på egen tomt kan kommunen t ex ställa krav på att du skall ha en viss yta att sprida på, tidpunkt för spridning, utspädning, mm.
Läs mer om att ta hand urin, latrin och slam på sin egen tomt
Läs mer om urinsorterande WC och markbädd
Läs mer om urinsorterande torrtoalett och kompaktfilter

28. Jag har problem med flugor i mulltoan. Vad kan jag göra åt det?
Någon helt säker lösning finns inte men det finns några saker man kan göra för att minska risken:

  • Håll toaletten, rör etc. så rena som möjligt.
  • Minimera mängden vätska som tillförs multrummet/kompostbehållaren. Om man har urinsortering sker detta automatiskt men man kan också behöva tillföra strömaterial eller liknande för att suga upp vätska.
  • Man kan t ex med en fläkt forcera ventilationen från uppsamlingskammaren så att luften dras ut.
  • Lägg inte bladgrönsaker, sallad etc. eller proteinrikt material av något slag i mulltoan då detta dels kan innehålla flugägg och dels drar till sig flugor.
  • En tät behållare med fläkt/undertryck samt ett nät eller motsvarande för frånluft/ventilation minskar flugproblemen. Ju tätare desto mindre chans att flugor hittar in, men det kan vara svårt runt ventilationsöppningar, luckor etc.

Om du ändå får flugor kan du göra följande:

  • Byt innehållet i behållaren så fort som möjligt. Ett bra tips om man har en stor behållare är att ha en plastsäck i sin tunna/behållare under toaletten. Då kan man snabbt ta bort och få en ren behållare utan flugägg etc. Om du har ett multrum är det svårare då man kanske måste tömma hela eller stora delar av multrummet för att säkert bli av med alla flugägg.
  • Ett alternativ för multrum är att försöka täcka ytan över materialet med ett tjockt lager strö/jord och blad så att fluglarverna inte kan komma igenom när de kläckt. Detta är olika lätt att göra för olika multrum.

Radar, gifter etc. är inte att rekommendera då man ju vill kunna använda fekaliekomposten i sin odling utan risk. Har du bra tips eller erfarenhet av denna typ av problem så tar vi gärna emot dem. E-posta till info@avloppsguiden.se.

29. Varför är rening av enskilda avlopp så viktigt? Är det inte de kommunala avloppsreningsverken som släpper ut mest?
I Sverige har bara 10 % av befolkningen enskilt avlopp. Trots detta släpper de enskilda avloppen ut lika mycket övergödande ämnen som alla kommunala reningsverk tillsammans. Att reningsverkens utsläpp är så små beror på att de har en mycket bra rening. Övergödning leder till algblomning och igenväxta sjöar. Dessutom kan avloppsvatten som inte renas tillräckligt förorena dricksvattenbrunnar och på så sätt sprida sjukdomar.
Läs mer om varför man ska rena avloppsvattnet

30. Kan jag göra ROT-avdrag/HUS-avdrag för kostnader i samband med förbättringar av enskilt avlopp?
Ja! För närvarande (december 2014) kan du göra avdrag för arbetskostnader i samband med anläggande av enskilda avlopp. För mer information, kontakta Skatteverket.

Läs mer på avloppsguiden

Testa ditt avlopp
Planera ditt avlopp steg för steg
Gemensam anläggning för flera hushåll

Externa länkar

Havs- och Vattenmyndighetens webbplats om enskilda avlopp

Att ladda ner

Enskilt avlopp - Vilken teknik passar dina förutsättningar? (pdf)
Lagar och regler för dig med enskilt avlopp (pdf)
Marknadsöversikt - produkter för enskilt avlopp (pdf)

Sök Företag/Produkt

Sök Entreprenörer/Konsulter
Sök Labb/Analystjänster
Sök Produkter
Sök Fritext
Sök Diplomerade entreprenörer

avloppsguiden_sok.jpg Diskussionsforum